MONDO CANE

Sydney Festival, Mondo Cane. Vi hade ingen aning, men vi chansade. Sa dar stod vi i regnet, ihopklamda under ett paraply och drack vin ur en pet-flaska. Vi tankte, strakar och en cool man, det kan nog bli bra? Och visst var det bra. Rysningar vid forsta strakdraget och sedan var det fullt os. Fram tills att regnet kom pa riktigt. Det vill saga ett par latar efter starten, och det blev en paus pa 15 min. "Ni skulle forsta om ni var en fiol" sades det, men jag tror vi forstod ganska val anda, for vi stannade. Och det visade sig helt klart vara vart det.

Jag kan arligt saga att jag aldrig hort talas om Mike Patton forut (eller sa har jag kanske det, jag har alltid sadan dalig koll anda) men jag ar imponerad. Under konserten gick det fran nara-pa-opera till hes rock, med lite olika inslag av udda intstrument har och dar. Annu en gang visas det hur bra det ar att ga pa konserter fast man inte kanner till musiken, det kan bli sa bra!

Efter konserten gick vi hem, krop ner i soffan med lite choklad och satte pa the Notebook. Och hujeda mig, vad den filmen kan fa tarar att rinna. Men nu ar tararna torkade och en ny dag har borjat! Det regnar och ar allmant gratt och jag har ingen aning om vad den har dagen har att bjuda pa, jag far helt enkelt vanta och se.


http://www.sydneyfestival.org.au/2012/Music/Mike-Pattons-Mondo-Cane/