I believe I can flyyyyy

"I hope we can trust you, Harry!" "Haha, sometimes even I don't trust myself" Precis vad man vill hora innan man kryper in det minsta planet man sett. "Herregud, ska detta halla oss i luften?" tankte jag. Nar vi lyfte sag det lite ut som en gammal film, med flygplanet daligt inklippt framfor en bild av ett landskap, fast sa var det ju inte. Det var pa riktigt. Det var helt fantastiskt! Men att sitta i en film fran gamla tider hade inte heller varit sa dumt. Det tog ett tag att vanja sig vid att se piloten, och dessutom sitta bredvid, men det kandes gaaaanska bra. Forutom nar vi skulle landa och det enda jag kunde tanka var "var fan ar landningsbanan? DAR BORTA??? Vi ar for lagt lagt lagt ah herregud?" men alltid gick som det skulle och har sitter jag nu, trygg och saker med bada fotterna i golvet. Forutom att flyga, har vi sagt hejda till vackra manniskor. Vi borjade med frukost med en arbetskamrat, och ikvall har vi atit middag med var alskade malaysiska familj. Ris, kokt med kanel, lok och annan okand gronsak, valdigt stark (men ack sa goooooood) tofu-gryta, gronsaksmix, och den bortglomda dahlen. Den fick vi aldrig testa eftersom den glomdes bort helt enkelt. Men oj sa god mat och sa mycket mat, nu rullar jag fram. Imorgon ska pa nagot magiskt vis hinna med ett plan till Mackay for att sedan ta en buss till Bowen. Vi har fortfarande inte kopt biljetter och vi har inte packat sa aterigen "bra jobbat tjejer och lycka till!" Nu ska jag gora ett forsok att packa ner mitt liv i en for liten vaska, och sedan sova bort den forskrackliga forkyldningen!