Grovt brod och ett hem

"LOUISE, titta!" skriker jag hysteriskt nar vi ar pa Coles och handlar. Hon star som en fragetecken med sin daliga syn, klammer ihop ogonen samtidigt som jag rusar mot henne. Jag hade hittat grovt brod, pa riktigt. Inte vitt brod med lite fro, inte morkt brod med lite fro, utan riktigt grovt brod. Jag har letat i tva manader, och antligen, antligen ar min lycka gjord. (Steve! I found really dark bread, that kind of bread we always looked for in Warwick)

Igar flyttade vi in i vart lilla rum i kallaren, och genast skapades kaos. Nagon sa en gang att det racker jag snurrar ett varv pa samma stalle, sa sprider sig saker runtomkring mig. Kaos vart jag an stannar upp. Men sadan ar jag, jag ar lite rorig, lite snurrig, lite dalig pa att halla ordning. Tur att Louise bara blir galen ibland, och inte alltid.

Hur som helst, vi har ett rum, vi har ett eget rum. I ett hus. Nar vi klev in med var packning, la sig lugnet over oss. De senaste dagarna har bestatt av massa snurrigheter i skallen, oro over saker och ting (t.ex. jobb och boende) och antligen lugnade sig nerverna. Hem. Vi har ett hem.

"Vad ar det for dag idag? Ar det en vanlig dag? Nej det ar ingen vanlig dag for det ar Erikas fodelsedag, hurra hurra hurra!" Grattis till finaste Erika, som idag fyller tjugotva. Ikvall ska vi ut ett gang och skala for denna solstrale, och jag tror att det kan bli en alldeles utmarkt bra kvall.