Radio, vilken fantastisk grej. Idag har jag haft en heldag med P3. Det har handlat om det mesta tänkbara! Orkestrar, bilköer (som, jag citerar, är "motsatsen till liv"), obekväma nakna situationer och Jason spelade lite dansmusik, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4050&artikel=4676089
Jag har varit på vift. Började i Malmö med att inse att pengarna var slut, jag kunde inte betala min parkering. "Dumma dumma tekniska maskin!" Jag suckade, jag la på mina fattiga små mynt, tog en promenad till bankomaten och mycket riktigt, pengarna var slut. Det vägrade jag förstås tro innan jag hade det tryckt på en liten lapp. Det löste sig hur som helst, jag gick och köpte lite frukost och läste Sydsvenskan (I love you! Ystads Allehanda kan dra något gammalt över sig).
Malmö är vackert. Jag inser hur mycket jag saknar min stad, och jag längtar tillbaka. Jag inser hur mycket jag saknar vänner jag ser för sällan, jag inser att det kommer bli värre. Men så blir jag så glad när jag kommer på att vi ses igen. Hade jag fått välja hade jag nog packat ner alla jag tycker så mycket om, i min väska, och alltid haft med mig. Packat upp när jag kände saknad. Det är verkligen den sämsta idéen i världen (av flera olika skäl, 1. man tröttnar på allt man har ständig tillgång till 2. alldeles för mycket att bära runt på 3. alla vill inte lämna sina liv för att bo i min väska). Men så kan jag känna ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar